Livet som vuxen tycks långt bort ibland. städa, laga mat och jobba. ibland händer det att man tror sig vara självständig vuxen o sen händer det som man fasade inför, man börjar må dåligt.

jag känner mig ofta som rubriken säger, som en förvuxen tonåring. orkar inte laga mat, orkar inte städa latheten tar över och hela dagen spenderas i sängen. eller är jag lat? kanske är det depression? hemska tanke. men så mycket tyder o pekar på att jag är deprimerad. jag är inte ledsen o grinar eller är arg. tvärtom så är jag glad, orkar umgås med vänner, lagar mat (även fast det nu är nudlar eller micropizza) och jag tar mig ut med hunden. men då o då tappar jag ALL kraft i kroppen och de enda jag orkar är att ligga ned o röka en cigg. knappt dricka vatten. detta händer inte en gång i månaden, veckan eller så. nä de händer flera gånger per dag.

fest har blivit ett nyckelord i min vardag. jag festar varje helg, o nu på valborg också (en onsdag) och detta kan jag tänka mig tar krafter. ibland tar jag tabletter o festar på dom, om inte får jag en chill kväll och då jag inte har så mycket ansvar så kan jag ta denna kväll närhelst jag vill. jag försöker stå emot drogerna men ibland blir man sugen. lite som godis om jag får jämföra hej vilt. ingen lider av det precis, hunden får ju gå ut på promenad ändå, katterna får en ren kattlåda hur hög jag än är. jag gör det jag ska göra, fast mindre motvilligt. 

det är tur att jag har dåligt med cash, annars hade jag nog varit hög alltid... spriten får jag av min pappa, en del köper jag själv genom att sälja saker. har sålt saker för att köpa piller också, men inte i samma skala. om någon hade vela ha all skit så hade jag kunnat leva med att bara ha ett par stolar, sängen och en tv. så illa är det haha. 

iallafall, livet leker nästan. drömmer konstiga saker o ids inte diska. allt jag gör gör jag för att det är roligt eller för att jag verkligen VERKLIGEN måste. har inget jobb och det är skönt. pluggar inte heller och det är ännu skönare. men bäst av allt är att?